Njulla

Posted on

Förra veckans torsdag och fredag var Linn med klassen på fjällvandring till Njulla i Abisko nationalpark. Och jag måste ju bara visa de fina fotografier hon tog från den vandringen. Underbar natur där uppe…. Väntar på att själv kunna göra samma klättring som hon gjorde.

Sedan ska ni få se en bild av själva berget Njulla så har ni en liten aning om hur högt de klättrade. Dock är det väldigt svårt att få det att fastna på bild, på samma sätt som det ser ut i verkligeheten. Men vi gör ett försök…

Ser ni forsen som rinner nerför berget? Där bredvid klättrade de upp, heela vägen upp. Uppe på berget syns en liten svart uppbuktning, det är en av STF’s fjällstugor. Där kan man proviantera och äta mat.


Skavanker

Posted on

Känsliga läsare varnas!

Denna gång ville inte mina tånaglar helna riktigt på egen hand. I fredags fick jag åka till HVC och ha läkare att ta hål på naglarna för att lätta på trycket. Var otroligt nervös och jätterädd att det skulle göra ont, men det gick över förväntan. Ännu sipprar det blod från naglarna, men de gör inte alls lika ont längre. Ska försöka sitta ofta med fötterna i högläge + ispåse på ibland. Skor gör fortfarande ont att ha på men även det har blivit lite bättre. Jag har semester nu denna vecka så jag hoppas att det ger med sig helt under tiden.

Och på tal om en ledig vecka… naturligtvis prickar jag även in höstens första flunssa nu. Försökte mota Olle i grind med ingefärashots, Finrexin och c-vitaminer men det var tydligen envisa baciller denna gång. Även Noah är drabbad och är hemma med mig idag. Hoppas att det ger med sig fort!


Halvmaraton

Posted on

Jag gjorde det!!! Jag har sprungit mitt livs första halvmaraton! Ingen super tid men jag är nöjd. Min kropp klarade av det, 21 kilometer!

Anmälde mig i våras och tänkte att jag skulle hinna träna ordentligt över sommaren. Men inget blir ju som man planerar och någon dunderträning blev aldrig av. Jag skulle börja träna på längre distanser när jag fick semester men då blev jag ordentligt förkyld och måste hålla träningspaus i flera veckor. Sedan blev det jobb och Kiruna och allt möjligt och mitt i allt var det 2.9 och dags för halvmaraton.

Ett stort tack till Malin som jag fick övertalad att komma med, hade hon inte varit på plats med mig i lördags hade jag nog troligen backat ur pga att jag var så nervös!

Lätt var det inte, fötter som svullnade upp, stortånaglar som blev blå och en ihärdig kramp i vaderna, men jag genomförde! Och att jag nu haltat i två dagar spelar ingen roll, det var det så värt!

Sedan hade jag också världens bästa hejarklack som hejade på mig och gav mig kraft och energi att fortsätta.


Midnattssolstigen

Posted on

En av de sista kvällarna i Kiruna fick jag med mig min äkta make som sällskap för att promenera Midnattssolstigen. Den startar vid Camp Ripan och går sedan 4,5 km över Luossavaara. Som info om den står att den är måttligt krävande och att det går att cykla vissa delar av stigen. Hur svårt kunde det vara? tänkte vi och promenerade iväg. Men vi kom ganska snabbt fram till att måttligt krävande var lite mer krävande än vad vi trodde.

Först gick det mest nerför och sedan gick det bara uppåt. Utsikten var dock underbar trots att det spöregnade och blåste största delen av vårt vandrande.

Måste beundra Kaj som inte hade med några träningskläder utan vandrade i jeans och sneakers. Jag hade gummitossor på fötterna och det var inte heller optimalt. Men… man tager vad man haver.

Här är vi högst upp, 692 meter över havet! Kändes rätt så bra när vi äntligen var där kan jag säga. Trots att detta inte var någon lång vandring, men som sagt, största delen av tiden gick brant uppför. Nu ska det bara planeras inför mera vandringar, men det blir väl först till våren/sommaren. Kan tänka mig att set så småningom fryser på där uppe i norr…


Kirunavaara

Posted on

Kirunavaara eller Ripberget är LKAB’s stora gruva i Kiruna. Malmfyndigheter hittades här redan på 1600-talet. Igår bokade vi en rundtur i gruvan via turistbyrån här i Kiruna. Mycket värd pengarna. 2h45min guidad rundtur som avslutades med kaffe. Mycket intressant (och lite spännande) att åka ner 560 meter i gruvan. Inte så hiskeligt långt med tanke på att de numera jobbar vid 1365 meters djup, men i alla fall.

Mörkt var det men inte alls lika kallt och rått som jag hade föreställt mig. Och bra luft var det också! Mycket bra guide hade vi och lärde oss en hel massa om gruvdriften och dess historia. Befinner ni er i Kiruna så missa inte detta! De ordnar rundturer året runt.


Gällivare

Posted on

Igår blev det att ta en tripp till Gällivare. Vi hade sett ut en byrå på Jysk som skulle passa bra i lägenheten, men på Jysk i Kiruna var det beställningsvara och det hann vi inte vänta på. I Gällivare hade de dock en i lager så vi reserverade den och satte oss i bilen för 120 km extra körning för en byrå. (En väg). Men vi fick ju se lite av Gällivare och Dundret på samma gång, och det var inte fy skam!

Idag har vi lite spännande program att se fram emot innan Linn börjar skolan imorgon…

Och så är det ju alltid roligt att vakna upp till sol som vi fått göra idag!


Sex dagar kvar

Posted on

Vi befinner oss i Kiruna. Jag har en semestervecka och nu ställer vi i ordning det sista innan Linn börjar skolan på onsdag. Lägenheten är vi så nöjd med, också Linn är nöjd som ska lämna här. Vilken tur vi hade som hittade en bra en.

Ska fixa en byrå hit idag. Titta oss runt lite. Igår kväll prov-gick Linn och jag upp till skolan för att se hur lång tid det tog. 13 min och då gick vi inte särskilt fort. 1,2 km, mest uppförsbacke… passlig väg för henne att gå två gånger/dag. Frisk luft och motion och det där… Inte säkert hon tycker det i vinter med -20 grader och en meter snö. Tur att det då går buss.

Sex dagar tillsammans innan vi åker hem och hon startar sitt nya liv här.

Körde via Kukkolaforsen och Pajala igår när vi kom hit. Fin natur men herre vilken väg. Stötdämparna på bilen jobbade hårt!


Härliga torsdag

Posted on

I torsdags var det äntligen en sådan sommardag som man längtar efter under vintermånaderna. Solen sken, temperaturen nådde äntligen över +20 grader och vattnet låg nästan blankt.

Så efter att vi varit med bilen på snabb service packade vi picknickväskan och for ut med båten till Märigrund. På land hade molnen börjat klumpa ihop sig men ute till havs sken solen från en klarblå himmel.

Finns inget härligare än att vandra utefter klipporna och känna värmen från solen. Sätta sig och doppa fötterna i det klara men iskalla vattnet. Endast +11 grader fick vi veta att det var. Vi råkade nämligen träffa min kusin med familj på ön och de hade varit och simmat och kollat vattentemperaturen.

Gåshällan från västra sidan. Passade på att åka ytterom då vädret stod oss bi.

Nu är det min sista lediga helg innan jobbet återigen kallar. Och på måndag väntar sommarens andra roadtrip, nu med en hel del bagage med.


Sommar, semester och flunssa

Posted on

Sommaren har kommit och, som det känns, även gått igen… Eller egentligen kom den väl aldrig i år heller. Men juli månad är det och jag har semester. 1,5 vecka har passerat och 1,5 vecka kvar av ledig tid.

Vi har båtat då vädret tillåtit, ätit alldeles för mycket glass och annat gott och tillsist drabbats av sommarens flunssa.


Sedan har vi gått och blivit med husdjur här vid villan. Två måsungar med föräldrar har hyst in sig på vår tomt, här framför stugan. Riktigt tama börjar de bli, de blir inte längre vettskrämda när vi kommer ut på verandan och efter att de ett par gånger fått mat av oss kommer de nu närmare trappan för att se om det bjuds på något gott.


E10

Posted on

Den vackraste vägen jag någonsin kört utefter, E10 mellan Kiruna och Narvik. Torneträsk klara vatten, fortfarande med issörja kvar här och var. Så klart och rent att det smakade bättre än kranvattnet här hemma. (Ja, vi smakade!) Forsar som rann ner från bergen precis bredvid vägen. 

Sedan kom Abisko med sina fina vandringsleder, där våren ännu inte hunnit så långt och mössöronen på träden nästan var obefintliga. Björkliden där det ännu var full vinter med drivor och is på alla sjöar där ännu snöskotrarna körde för fullt. Och efter att vi passerat riksgränsen blev det mer och mer sommar ju närmare Narvik vi kom. Grönskan, den grönskan med alla blommor och fjorden i bakgrunden…. 

Utefter hela vägen stannade vi säkert var femte kilometer för att förundras och för att fotografera. Alla av oss njöt av naturen vi fick se och önskar så att vi kunde bo där. Men många besök kommer det ju att bli!